Massgraven på
tallmon i Ekenäs

Fånglägrets och minnesmärkets historia

 Efter medborgarkrigets slut 1918 grundades på olika håll i Finland läger där man samlade upp fångar från den förlorade röda parten.

Ett av dem fanns på Dragsvik kasernområde nära Ekenäs. Fånglägret grundades i maj 1918 och ändrades till tvångsarbetsinrättning i september. Som störst var lägret under tiden 20 – 24.6 då det på området fanns 8597 fångar. Detta var 11,4 % av det totala antalet fångar i landet.

 Dödens fångläger

Provianteringsförhållandena i lägret kom att bli exceptionellt svåra och dödligheten hög. Därför bokfördes officiellt under tiden från juni till december 1918 2 873 döda fångar och enligt nyaste siffror omkring 3100 döda. Jämfört med andra läger var dödligheten i Ekenäs den allra högsta. I förhållande till antalet fångar var dödligheten över 35 %, när den i Tavastehus där det dog 2119 fångar var 18 %.

 Massgraven på tallmon

De döda begravdes på mon i närheten av garnisonen i tre linjegravar. Gravplatsen var oskött, ingärdad av taggtråd ända till 1951, då man på platsen uppförde ett minnesmärke på försorg av Forna Rödgardister r.f. Minnesmärket planerades av Uuno F Inkinen.

 Offren får namn på sina gravar

På Ekenäs fackliga platsorganisations initiativ bildades 1986 en medborgarkommite för att arrangera medborgarkrigets 70-års minneshögtid. Förutom anordnandet av minnesevenemanget fick kommitèn också i uppdrag att utreda samt dokumentera namnen på de i massgravarna namnlöst begravda offren.

Minnesmärket utvidgades, utgående från en plan av arkitekt Paavo Kaipainen, med granithällar i vilka fästes kopparplattor med 2897, då kända, av de i gravarna vilande offrens namn ingraverade tillsammans med födelsetid, hemkommun samt dödsdag. Vid efterforskningar i samband med förberedelserna inför evenemanget, framgick att offrens antal var högre än det tidigare nämnda antalet, p.g.a att myndigheterna började föra bok över de avlidna först i juni 1918. Man hann dock inte bekräfta alla namn med tillräcklig nogrannhet inom den tid som var reserverad för forskningen. Av denna orsak reserverades utrymme för flere namn vid minnesmärket.

En hedersbetygelse till medborgarkrigets offer

Vid avtäckningstillfället av det utvidgade minnesmärket 4.6.1988 deltog omkring 4000 personer. Närvarande var också republikens president Mauno Koivisto och fru Tellervo Koivisto samt försvarsmaktens kommendör general Jaakko Valtanen. Evenemanget var betydelsefullt, det var första gången i Finlands historia republikens president och försvarsmaktens kommendör deltog i ett evenemang anordnat vid rödas gravar.

 De avlidna välsignas till sin sista viloplats

Dickursby’s fältskär Viljo Sohkanen talade vid minneshögtiden 4.6.1988 och konstaterade att ”här intäcktes våra kamrater utan att bli välsignade”.

År 1993 anordnade medborgarkommiten ett evenemang vid vilket Biskopen i Borgå, Erik Vikström, välsignade de avlidna i gravarna till den sista vilan. Detta torde vara den första gången Finlands statskyrkas biskop välsignat avlidna röda i en massgrav. Senare har motsvarande tillfällen där de avlidna välsignats anordnats på många orter i Finland.

Nya namn till minnesmärket

När minnesmärket förbättrades 1998 anordnades igen ett minnesevenemang vid vilket man bl a lade  nya namn till de tidigare.

 Ett utställningsutrymme öppnas i minnesmärkets närhet

År 2008 anordnades igen ett minnesevenemang. I samband med evenemanget öppnades också ett utställningsutrymme i närheten av minnesmärket. President Tarja Halonen som deltog i evenemanget höll minnestalet.

Minnesmärket har nu över 3 000 namn

Den då nygrundade Skötselföreningen för minnesmärket anordnade 2012 en minnestillställning där man igen kunde avtäcka nya namn på fånglägrets döda som genom Krigsdöda databasen och föreningens egna forskningar hittats.

Inbördeskrigets 100-års minnesår 2018

År 2018 firades 100-års minnesåret av inbördeskriget och fånglägret.

Under minnesåret publicerades i april det microhistoriska verket HUGO 1918 av Sirpa Kähkönen.

Namnplattorna förbättrades och uppdaterades under våren.

9.6 anordnades vid minnesmärket i Dragsvik Vägen till Ekenäs 100 år evenemanget. Minnestalet vid evenemanget hölls av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen. Vid minneshögtiden framfördes också det av föreningen för evenemanget beställda körverket ”Tie” (Vägen) av Tomas Takolander. Verket framfördes under ledning av kompositören av kören Koiton Laulu. Vid evenemanget avtäcktes också en minnesplatta för offren som vilar i okända gravar.

Efter minneshögtiden ordnades i garnisonens matsal ett minnesseminarium  I ”Vägen till Ekenäs” seminariet deltog över 700 personer.

Samma kväll anordnade ännu FBF en Fredsafton med många kända artister på Karelia.

I samband med evenemangen har utgivits två böcker och slagits en medalj

På medborgarkommitens initiativ har utgivits tre till saken knutna böcker, Ekenäs 1918 och Henkilöstötappiot Suomen sisällissodassa (Personförlusterna i det finska inbördeskriget). Böckerna redigerades av Jouni och Jari Eerola. Boken Hugo 1918 utgavs 2018 av skötselföeningen.

Också en Ekenäs 1918 medalj har slagits. Medaljen planerades av Markku Laitakari. Medaljen finns ännu att få från Folkets bildningsfond (Kansan Sivistysrahasto). Boken HUGO 1918 finns ännu att köpa och de andra böckerna kan man bekanta sig med exempelvis i Arbetararkivet. De finns också att låna i åtminstone Esbo landskapsbibliotek och Arbetarnas Bibliotek. 

Minnesmärkets utvidgning förverkligades med hjälp av medborgaraktivitet

Medlen för minnesmärkets uppförande samt evenemangen vid minnesmärket, vilkas kostnader var ca 600 000 mk (100 000 €), skaffade kommiten bl.a genom insamlingar riktade till medborgarna, partiavdelningar och fackavdelningar samt genom försäljning av märken och medaljer. Undervisningsministeriet har också beviljat medel till varje evenemang. 

Insamlingarna för tillställningarna förverkligades med frivilliga krafter och ledde därför inte till några egentliga insamlingskostnader.

Även andra praktiska arbeten har förverkligats med frivilliga insatser. 

Raseborgs stad och Ekenäs1918 fonden i samarbete

Raseborgs stad, tidigare Ekenäs stad, har redan många år med början 1963 skött häcken vid minnesmärket, och sedan 1971 också skött om minnesmärkets planteringar och gräsmattor. Underhållet sköttes fram till 1985 av Entiset punakaartilaiset och efter dem har iståndsättning och underhåll ombesörjts av medborgarkommiten som grundades 1986 ända fram till 2010 då den då grundade skötselföreningen tog över ansvaret för underhållet. 2023 övergick också besittningsrätten för minnesmärket till föreningen.