Döda vid fånglägret

Den första namnutredningen

Första gången forskades det i namnen på dem som dött på fånglägret inför 75-årsminnestillställningen 1988. Då bad den för minnesevenemanget bildade medborgarkommiten forskaren Jouni Eerola klargöra namnen på offren Han lyckades med de medel som på den tiden var tillgängliga klargöra identiteten på 2891 offer.

Redan i ett tidigt skede beslöt medborgarkommiten att namnen graveras i minnesplattor. I graveringsskedet blev det också klart att det fanns en hel del namn som man inte fått klarhet i med säkerhet. Man lämnade rum på plattorna för dessa med tanke på framtida behov.

Flera namn 1993

År 1993 graverade man till de namn som fram till dess hade klargjorts enligt Jouni Eerolas tilläggsforskning.

Föreningen utreder

Den år 2010 grundade skötselföreningen för minnesmärket började genast efter sitt grundande igen fortsätta forska i namnen. Detta ledde till att man 2012 avtäckte nya namn som graverats i två nya plattor.

I samband med denna forskning märkte man att det fanns mycket felaktigheter i uppgifterna på plattorna, vilket ledde till att föreningens egna aktiva 2015 ännu en gång började göra en grundligare utredning av namnen.

Då man forskade i namnen på 1980 -90 talen fanns ännu inte tillgång till dagens datateknik och databaser i samma utsträckning som nu, som exempel Krigsdöda databasen.

De i föreningens forskningsarbete funna och preciserade namnen finns i förteckningen nedan.

Plattorna uppdateras

Plattorna omgraverades 2018 och då graverades också en egen platta för de i tvångsarbetsinrättningen omkomna. Vid Vägen till Ekenäs 100 år minnesevenemanget 2018 avtäcktes de omgraverade plattorna med de omkomnas namn man då kände till.

De i tvångsarbetsinrättningen 1919 – 1922 omkomna fångarnas namn avtäcktes också samtidigt på en egen platta.

Källor

Krigsdöda databasen har varit en viktig källa för oss trots sina brister och förekommande fel. Därtill har använts andra elektriska källor såsom Terrorstatistiken, släktforskningssidor osv. Församlingarna har varit till stor hjälp likaså olika arkiv såsom Nationalarkivet.

Tryckta källor har varit t ex Tauno Tukkinens Tammisaaren vankileirillä kuolleet, Kuoleman kentiltä, samt olika böcker om fånglägren samt t ex Sture Lindholms böcker som har gett information speciellt om Ekenäs närområdens fångars öden.

Också genom vår egen forskning har vi lyckats klargöra en del fall.
Som resultat av föreningens egna forskningar omgraverade vi 2018 drygt 3 000 namn i plattorna.

Vi påstår inte att detta är den slutliga sanningen, den kommer vi knappast nånsin att få veta, men det är när detta skrives och med de uppgifter vi har just då, vår uppfattning om dem som dog i fånglägret.

Den här under befintliga namnlistan kommer vi i fortsättningen att uppdatera alltid då nya uppgifter framkommer. Sådana kan alltid dyka upp i samband med nya forskningar.

OBS: För att söka namn i pdf-filen kan du öppna sökrutan med att trycka Ctrl+F (Windows) eller Command+F (Mac).